Nyseparerad och ensamstående försöker Jens förtvivlat hitta en grund att stå på, en ny vardag och ett nytt liv som "varannan-vecka" pappa till dottern Rut. Oförmögen att inse vad som hänt försöker han plocka ihop skärvorna av sitt gamla jag - men vem är han utan sin familj, utan Kajsa?
Så en kväll träffar han oväntat på Hanna, som med ett år kvar innan studenten och storslagna planer på att flytta till Paris vänder hans värld upp och ner. Med henne känns allt för en kort stund bra, och lyckligt, tills de skiljs åt - och nästa gång ses i Hannas klass, där Jens har fått jobb.
Aktsamt undviker de varandra, men deras försök till att gå skilda vägar tycks endast föra de närmare, och trots att ingen av de letar efter varken kärlek eller förhållande hamnar de i ett slags mellanläge, där känslor och längtan står på spel.
Frågan är om vad de har och är, slår högre än det faktum att de är på två helt olika ställan i sitt liv, och om de är beredda att offra för att få.
Att två utav Sveriges största ungdomsförfattare väljer att skriva en bok tillsammans, tillhör inte normaliteterna, och att det är Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo som ligger bakom
Vi måste sluta ses på det här sättet höjde föga förvånande mina förväntningar på deras gemensamma roman.
Trots det slog den dessa, och med ett ledigt och ungdomligt språk har de lyckats skriva en härlig och levande ungdomsroman, full av längtan, underförstådda meningar och stråk av identitetssökande.
Jag saknar dock ett visst djup i boken, något mer som får en att stanna upp och tänka efter - på det hela taget emellertid en bra och fin bok med karaktärer som känns lätta att "lära känna".
