Jag går dit du går

Det är veckan före skolavslutningen och sommaren har just börjat, när Ingrids självmord plötsligt slår Caitlins värld i spillror. Efter sig lämnar hon både sorg och saknad, en ensamhet så stor att den kväver allting, och medan veckorna förflyter gräver Caitlin sig allt djupare ner i tomheten, på desperat jakt efter något att hålla fast vid, något som är Ingrid.
Månaderna flyter ihop, och juni övergår i oktober utan att hon fäster någon större uppmärksamhet vid det - vardagen blir till dimma, och det enda korridorerna i skolan gör är att väcka de minnen av Ingrid hon så förtvivlat hållit undan till liv - tills hon en dag finner Ingrids dagbok.
Hösten blir till vinter, och sakta hjälper Ingrids ord Caitlin att finna något konkret i vardagen, att hitta meningen igen. Långsamt öppnar hon upp sig omvärlden och ger de människor hon så länge stängt ute en chans - snart inser hon även att varken kärlek eller vänskap försvinner utan ändrar form, och att minnena av Ingrid alltid kommer leva kvar.

Jag går dit du går är en fantastisk bok som på ett målande sätt beskriver hur snabbt verkligheten kan förändras och vända upp och ned på människors värld. Med ett personligt språk och fin känsla berättar författarinnan Nina Lacour, genom huvudkaraktären Caitlin, en fängslande historia - full av saknad och längtan, något som tar sin början i Ingrids död - men även kärlek och hopp. Boken skildrar vackert hur nuet så hastigt kan tyckas försvinna, men även hur livet går vidare - och att man som läsare får följa både Caitlin och Ingrid genom sorg, längtan, förälskelse och ensamhet förstärker bara upplevelsen. En mycket bra bok jag rekommenderar!