Berättelsen om när jag började läsa & varför

Måndag idag, och jag tänkte inleda den här veckan med bokbloggsjerkan som Annika håller i. Frågan lyder: När började du läsa och varför fortsatte du läsa så mycket?

Jag tror att jag har varit intresserad av ord och böcker sedan mycket tidig ålder, men det var inte förrän sommaren mellan trean och fyran som mitt läsande tog fart på riktigt. Berättelsen om hur jag började läsa är egentligen ganska okomplicerad, och har sin början i hur jag sattes med Harry Potter-böckerna i handen när vi var på semester och sedan tvärt vägrade lägga ifrån mig dem. Sedan dess har det fortsatt uppåt, och en kort tid efter att jag läst HP-serien hittade jag Twilight-böckerna - och fastnade totalt.

På många sätt har jag nog Harry Potter och Twilight-serien att tacka mitt läsintresse för. Trots att jag inte är överdrivit förtjust i Twilight-böckerna idag - 6 år efter att jag läste de för första gången - är det fortfarande den serie som, för mig, öppnade dörrarna till en helt ny värld av litteratur. Biblioteket har också varit en central del i mitt läsande - vet inte hur många gånger jag varit nere där och lånat hem stora högar med böcker. Minns också att jag, sedan väldigt tidigt in i mitt läsande, ofta har läst böcker menade för äldre åldrar än den jag varit i.

Att jag fortsatt läsa beror på många saker, men främst för att jag verkligen älskar den känsla en riktigt riktigt bra bok ger dig. Känslan av att du slukats hel av boken, och inte existerar någon annanstans än i den värld som författaren målat upp. Läsning och böcker har gett mig så otroligt mycket - mer än bara språk och underbara läsupplevelser. Det är som en del av mig, något jag behöver snarare än gör. Och trots att det låter fruktansvärt klyschigt, så tror jag faktiskt inte att jag hade varit samma person, om jag aldrig börjat läsa. 

Vad läser jag just nu?

Efter några veckors frånvaro här på bloggen är jag nu tillbaka, permanent eller inte och på obestämd tid, MEN - härligt att skriva igen! Ute är hösten i full gång, liksom livet i allmänhet, och jag uppskattar till fullo detta fantastiska med höstlov.

Tänkte denna söndag till ära hänga på Annikas bokbloggsjerka, och helgens fråga är; vilken bok/vilka böcker håller du på att läsa just nu?

Jag vet inte hur bekant (eller obekant) detta är för er - det vill säga, hur mycket jag pratat om det här på bloggen - men jag både gillar och brukar läsa flera böcker på samma gång, och nu är inget undantag. För tillfället håller jag på med Saknad av Karin Alvetegen, The butterfly tattoo av Philip Pullman och Sophies historia av Jojo Moyes. 

Saknad är en kriminalroman som nominerats och belönats med ett flertal priser, såsom Glasnyckeln, Polonipriset och Bästa svenska kriminalroman. Vi läser boken på svenskan i skolan, och trots att jag inte hunnit så långt än verkar den riktigt bra. Kul med genrebyte också, jag läser väldigt sällan kriminalare och/eller deckare! 

The butterfly tattoo, skriven av författaren bakom Guldkompassen, läser vi också i skolan om än på engelskan. Boken är relativt kort, och jag har inte läst så mycket i den heller, men den verkar spännande den också.

Sophies historia har jag velat läsa länge, både för att jag hört mycket gott om den och boken varit aktuell på många topplistor, men också för att det är Jojo Moyes - författarinnan till Livet efter dig - som har skrivit den. Har hunnit en bit in i boken och den är riktigt bra. Älskar att den utspelar sig både under första världskriget och i nutid!

 Vad läser ni just nu? 

Vad ska jag läsa i sommar?

Den allra första sommarlovsveckan är igång, och vad kan möjligtvis passa bättre än att inleda den med veckans bokbloggsjerka, som lyder: Vad ska du läsa i sommar?

Jag har faktiskt ingen speciell lista över vad jag ska läsa i sommar (kanske ska ta och skriva en, däremot) och jag brukar inte planera upp mitt läsande, på sommaren gillar jag att läsa utan måsten.
Det finns dock ett flertal böcker jag gärna skulle vilja hinna med att läsa, som ett antal böcker från den här högen, några hyllvärmare och en eller flera klassiker. Vidare kommer jag förmodligen även läsa Sarah Dessens nyöversatta bok Allt och lite till, liksom också Nina Lacours Inte vem som helst och Ransom Riggs bok Miss Peregrines hem för besynnerliga barn: Spökstaden.
I sommar hade jag även tänkt börja kolla på Game of Thrones, så de böckerna skulle inte sitta helt fel att läsa! Vad ska ni läsa i sommar?

21 signs you're suffering from a book hangover

Veckans Bokbloggsjerka lyder; Känner du igen dig i något eller några av de påståenden du kan läsa om på "21signs you're suffering from a book hangover"? Vilket eller vilka i sådana fall?

Jag känner inte igen mig i alla, men ett flertal av de har jag upplevt relativt nyligen och många gånger förut...

You've started to take your feeling for the hero/heroine a little to seriously.
Haha, ja, det har hänt. För några år sedan var jag nämligen hopplöst förälskad i Edward/Robert Pattinson, och trots att det var längesedan nu minns jag det än.

And you realize that all your crushes now are based on people's similarities to that fictional character.
Njaa, nej.

You find yourself casually using fake slang from the book in your real-life conversation.
Det har nog hänt, särskilt om jag ska förklara handlingen i en bok för någon som inte läst den...

You've started to think of "reality" as the world where the book takes place.
Känslan när man läst ut en alldeles underbar bok och blint vill tro att man lever i världen där handlingen utspelar sig, och själva uppvaknandet blir som en baksmälla i sig.

You've ordered everything else the author has ever written.
Nej, det har jag faktiskt aldrig gjort. Däremot har jag lånat hem allt som författaren skrivit...

And furiously researched any possibility of a sequel.
Nope. Visst är det svårt att inse att ens favoritserie är slut när man läst ut sista boken, det har hänt mig ett otal gånger. På något sätt känns det ändå som att när en bok är slut, så är den slut, och det är ganska fint att lämna det där.

Or any possibility of a movie adaptation.
Det, däremot, har jag gjort ett flertal gånger!

And if there is, you set a countdown on your phone for opening night.
Inte riktigt så, men visst håller jag koll på datumet. Premiärer är viktiga, haha.

You keep your copy of the book with you most times, and reread your favorite bits when you have a free moment. 
Dagarna efter att jag läst ut en bok jag verkligen älskat (eller älskar) brukar jag läsa igenom mina favoritdelar när helt jag har tid. I övrigt finns oftast favoriterna i bokhyllan att bläddra i när längtan blir för stor.

And the more beat-up it gets from dog-earing pages and marking passages, the more you love it.
Absolut och alla gånger! Inte för att böcker nödvändigtvis måste vara se ut så, men det är något alldeles speciellt med en tummad och vikt bok, innehållande understrukna rader och böjda pärmar.

You feel irrationally jealous of people who haven't read the book yet.
Jaa, de har ju nästan det bästa framför sig.

You've explored the book's fan-fiction community online.
Nej, faktum är att jag aldrig läst fanfiction inspirerad av någon av min favoritböcker. Vet inte varför, och känner inget större behov av att göra det heller - däremot verkar det spännande att skriva fan-fiction.

And seriously considered submitting your own.
Nope, jag föredrar att skriva mina egna berättelser. Trots det tror jag att fan-fiction är superbra inspiration.

Which has inevitably led to you getting into a few heated debates about the book online.

Inte online, men i verkliga livet, absolut! (Dock inte gällande just fan-fiction).

You've bought jewelry based on the book, and worn it with pride.

Faktiskt inte, har dock fått en ring inspirerad av en bok jag och en vän gillade mycket.

And you've already decided on a literary Halloween costume this year.

Jag brukar inte klä ut mig på Halloween, men det kanske är dags i år, haha.

You've tried to make yourself move on by starting a new book, but it just isn't the same.

Måånga gånger, ibland funkar det, och ibland inte. Riktiga book-hangovers tar lång tid att komma över... FEL. Man kommer aldrig över böcker, känslorna bara avtar.

Which makes you panic, because you might never find a story you love as much again.

Jaa, absolut...

But, after some time, you inevitably do.

... men tiden går, och slutligen hittar man en till bok att addera till den oändliga listan av böcker att älska.

Because whether you realize it or not, there's always room in your heart for another great book.

Alltid, och det kommer aldrig att ändras.

And the cycle starts all over again.

Ja, som alltid.

På tal om bokhyllor

På tal om det jag skrev i förra inlägget, alltså de böcker jag har i bokhyllan som står och väntar på att bli lästa, lyder veckans bokbloggsjerka som följer; Har du någonsin råkat ut för att du inte alls känner för att läsa någon av de böcker som står i din bokhylla? Om ja, vad gjorde du åt det? Om nej, tror du att det någonsin kommer att hända dig?

Vilka böcker jag har lust att läsa beror mycket på mitt humör, och mestadels försöker jag välja/väljer jag böcker efter känsla. Emellanåt kan det dock tyckas som att böckerna i bokhyllan hamnar i skymundan för de nya böcker jag lånar hem på bibblan, och istället bara står och samlar damm. Ibland kommer dock perioder då jag knappt läser alls (vilket brukar bli väldigt tråkigt i slutändan), och under dessa tider hamnar jag istället ofta framför bra filmer eller serier. Bästa sättet för att råda bot på dålig läsinspiration, är för mig dock att leta reda på favoritboken, eller en riktigt lovande bokserie - ny som gammal - och bara läsa. 

Om att samla och väggar med böcker

Frågan till helgens bokbloggsjerka, lyder; Do readers have to be collectors, det vill säga, måste man samla på böcker bara för att man läser?

Nej, läsare är inte alls nödvändigtvis samlare - och trots att jag inte köper på långa vägar lika mycket böcker som jag skulle kunna, behöver även jag rensa ut bokhyllorna emellanåt. Hur eller hur, tror jag inte att ovanligt att just läsare faktiskt samlar på sig en hel del böcker, och personligen älskar jag att ha mina favoritverk ståendes i hyllan för att kunna läsa om de, eller bara bläddra i de. Drömmen är vidare att ha en hel vägg fylld med böcker, liksom i Boktjuven när Liesel besöker Ilsa och hennes bibliotek.
I övrigt är dock sistnämnda en riktig bra plats att ge sig hän åt böcker, om man inte har plats för alla hemma, och personligen är jag ofta på biblioteket!   

  Bokasken till vänster skulle, även den, vara fin att ha i bokhyllan eller bredvid, liksom också den här!

Slav under böckerna

Veckans fråga på bokbloggsjerkan är mycket intressant, och lyder; Skriv om för- och nackdelar med att vara slav under böckerna, och ge gärna tips på hur du brukar skapa mer tid för mer läsning.

Jag har varit "slav under böckerna" sedan många år tillbaka, och jag tror att läsningen och böckerna har format mig i många bemärkelser, och därmed innehar sin beskärda del av den jag är idag.
Att läsa är för mig en självklarhet, och böcker har öppnat dörrarna till så många nya världar - med de har jag fått resa och lära känna nya karaktärer, upptäcka miljöer jag aldrig tidigare vistats i.
Utöver ovanstående, är böcker avkoppling, det är stunderna då jag får sitta ensam och leva mig in i en helt annan värld, och skulle böckerna tas ifrån mig vet jag faktiskt inte vad jag skulle göra.

Vidare kan jag, personligen, inte finna några nackdelar med att läsa, bortsett från den press som infinner sig emellanåt, när antalet "måste-läsa" böcker blir lite för stort. Att ta sig tid att läsa, däremot, är inget jag tänker på - det faller sig naturligt, och är en given del av min vardag. Bästa tipset för att faktiskt prioritera böcker, är dock att stänga av datorn och mobilen och sätta sig med en riktigt bra bok istället, liksom att på kvällarna (när man faktiskt har tid) slå sig ned i soffan och bara läsa.

Att minnas vad man läst

Denna lördag har bjudit på mycket roligt av stor variation, och kvällen till ära tänkte jag även besvara denna helgs Bokbloggsjerka, som lyder; Hur håller du reda på alla böcker som du läst? Förlitar du dig helt på din blogg, eller har du en back-up plan att dela med dig av?

Att minnas vad man läst kan vara ganska svårt, och läser man mycket samlas titlarna snart på hög. Sällan minns man alltså exakt vad och när man läst, och alla har olika sätt för att komma ihåg vilka böcker man plöjt igenom eller inte. Själv införskaffade jag mig, kring hösten 2011, en liten Läsdagbok där man kan anteckna titel, författare, datum då man läst ut den, samt övriga kommentarer - och den passar mig perfekt. Boken rymmer omkring 150 titlar, och för närvarande är jag inne på min andra bok, tanken är dock att jag ska fortsätta anteckna för alltid.
  Bloggen är också lite som en läsdagbok, där jag skriver ned och berättar om de böcker jag läst. Hur eller hur känns min läsning mycket mer påtaglig i den riktiga läsdagboken, eftersom jag där kan bläddra igenom sida efter sida av böcker jag läst. Dessutom gillar jag tanken på att, om fem-tio år, kunna räkna in alla böcker jag läst under min uppväxt och minnas de igen!

Karaktärer jag vill träffa IRL

Lördag i december och ute har snön precis lagt sig, samt en bokbloggsjerka som lyder; Vilken karaktär skulle du helst vilja möte IRl, och varför?

Lyckligtvis får man lista mer än en karaktär, något som behövs då det finns ett oändligt antal karaktärer som skulle vara intressanta att träffa - hur eller hur har även jag mina favoriter, och här är de sju jag helst skulle vilja möta i verkliga livet. (Lite lustigt dock att jag nästan enbart nämner manliga karaktärer...)

Matthew Crawley från Downton Abbey, för sin fantastiska personlighet; smart, vänlig, otroligt omtänksam, ödmjuk om än trots det bestämd och framåt - en favorit redan från seriens allra början! 

Peeta Mellark, också han för sin personlighet (jag tror att ni förstår vad jag menar) vilken liknar Matthews på ett flertal plan. 

Dumbledore för att han helt enkelt är Dumbledore, att föreställa sig Harry Potter-serien utan honom går inte, och att få träffa honom i verkligheten vore både kul och intressant.

Paul i Torka aldrig tårar utan handskar-serien, för sin charm och humor, självständighet och vilja - för att han förgyller avsnitten och får en att gråta med ett leende på läpparna.

Snape, liksom Dumbledore för att han utgör en så stor del av HP-serien, och för att det skulle vara intressant att få lära känna honom djupare, samt att få höra om hans uppväxt och kärlek till Lily - något som förmodligen skulle ge en djupare inblick i varför han gjorde och gör de val, vilka berättas om i böckerna. 

Heathcliff och Cathy från Wuthering Heights, eftersom de utgör alltet till en utav mina absoluta favoritböcker, och för att få dyka in i Emily Brontës värld från ett nytt perspektiv. 

Önskningar

Helgens bokbloggsjerka lyder; Vad önskar du dig mest av allt just nu som är relaterat till böckernas värld?

Tålamod är något jag inte skulle neka till, jag kan inte påstå att det är en bristvara, men stundvis önskar jag mig mer tålamod att ta mig igenom exempelvis de böcker jag har hemma. Vidare skulle jag även vilja ha möjligheten att få prioritera böcker, att läsa, samt att skriva över allt annat - om så bara för en dag. 

Nya bokhyllor är också något jag önskar mig, samt en hel vägg fylld med mina absoluta favoritböcker - förstnämnda eftersom mina nuvarande bokhyllor i stort sett är fyllda till bredden, och det andra är en dröm sedan länge. 

Böcker i stort finns givetvis alltid med på listan, och nu är inget undantag, i övrigt önskar jag mig en riktigt riktigt bra läsupplevelse innan jul och nyår, något jag hoppas att både Allegiant och Nyckeln kommer att uppfylla.

Boktrailers

Helgens bokbloggsjerka lyder; Boktrailers blir allt vanligare men det är inget jag själv brukar titta på, men frågan är hur du ställer dig till dessa och om det finns någon/några trailers som du tycker att vi bör se?

Vanligtvis varken tillskriver eller tittar jag på boktrailers, mycket för att de oftast inte ger någon "klarare" bild av boken som helhet eller dess innehåll. Där filmtrailers, å andra sidan, tack vare sina skickligt ihop klippta ofta får en att vilja veta och se mer, förklarar sällan boktrailers något som inte redan står på baksidestexten.
Trots det är boktrailers en mycket kreativ idé, och visst finns det de klipp som gör en mer sugen på att läsa en bok - de fyra trailers som släpptes i samband med att boken Den femte vågen utkom i somras upplever jag tillförde någonting, och trots att de var en aning förvirrande när man inte läst boken (nu i efterhand förstår jag vad de menar) fick de mig att vilja läsa boken, dessutom är de snyggt gjorda.

Författare att beundra

Helgens fråga till bokbloggsjerkan lyder; Finns det några författare som du tycker sticker ut (eller som du beundrar mer än andra) när det gäller deras sätt att skriva? 

För att begränsa mig till några författare jag beundrar, och vilkas sätt att skriva har öppnat dörrarna till nya världar, säger jag:

Melina Marchetta, för sin fantastiska Jellicoe Road - som förvisso är den enda bok jag läst av henne hittills, men likväl direkt fann sig inom mig. Marcus Zusak, för Boktjuven och det unika perspektiv från vilken boken berättas.
Taherah Mafi för de underbara böckerna och novellerna i Rör mig inte-serien, samt Jandy Nelson för boken Himlen börjar här, en bok jag aldrig tycks tröttna på.

Vad ovanstående böcker och författare har gemensamt, är att de alla fyra på ett eller annat sätt har gett och tillfört mig något - en inblick och ny synvinkel på sätt att leva, eller som oftast bara riktigt litteratur som får en att vilja ha mer.

Likheter mellan mig och karaktärer

Nu var det ett tag sedan jag senast besvarade Annikas bokbloggsjerka, och helgens fråga lyder som följer:

Finns det någon/några karaktärer som du kan känna igen dig i? Vem/vilka i så fall och på vilket sätt?

Tre karaktärer jag identifierar mig med är Macy från Sarah Dessens bok Mitt perfekta liv, Hermione från Harry Potter-serien, samt Liesel från Boktjuven.
Mycket av det jag ser av mig själv i Macy, Hermione och Liesel, tror jag ligger i deras ord, handlingar och tankar - saker de säger eller gör som jag vet att jag skulle uttrycka på ett liknande sätt.
Hos Liesel relaterar jag också till den nyfikenhet och det begär efter att få läsa och lära som hon innehar, i Hermione liknande det jag beskrev kring Liesel med tillägg för den lite besserwissiga genen, samt i Macy den utveckling som hon som karaktär genomgår i boken, samt i delar utav hennes kontrollbehov.

Visst stämmer inte alla bitar och egenskaper in på mig och
ovanstående personer, överhuvudtaget är det nog svårt att finna en person gestaltad med exakt de egenskaper och åsikter som du själv innehar, och många gånger kan karaktärer rent av tyckas en aning överdrivna. Trots det är det ofta småsakerna som utgör helheten, och det som får en att känna gemenskap med en karaktär kan vara hur en känsla beskrivs eller ord uttrycks, precis som för mig och ovan nämnda karaktärer

Standalons vs. Bokserier

Veckan som gått har varit riktigt bra och rolig, och nu när det är helg ska jag endast ta det lugnt och mysa i det härliga höstvädret, samt svara på helgens Bokbloggsjerka, som lyder;

Läser du helst standalones eller bokserier?

I stort läser jag det allra mesta, allt ifrån klassiker till svensk ungdomslitteratur, och Young Adult böcker på engelska - huruvida jag föredrar standalones eller bokserier har jag dock svårt för att bestämma, jag tror att det för mig ofta blir sammanhanget som bestämmer betydelsen.
Ser man till genrer, finner man många gånger att exempelvis dystopier vanligtvis ingår i serier (mestadels trilogier) medan ungdomsromaner gärna står för sig själva. Angående sammanhanget som bestämmer betydelsen, beror det allt som oftast på boken i sig om jag önskar en uppföljare eller inte. Serier skrivs på ett visst sätt, så att uppföljaren kompletterar boken - standalones å andra sidan är faktiskt nästan bäst när de lämnas "orörda", precis som de är.

Om jag skulle skriva en bok...?

Veckan har gått otroligt fort, och det är åter dags för helgens Bokbloggsjerka där frågan lyder som följer;

Om du skulle skriva en bok, skulle den i så fall utspela sig: I en stad? På landet? På en fiktiv plats? På havet? I framtiden? I det förflutna? I nuet? I Sverige eller utomlands? Annat?

Ett intresse jag underhåller regelbundet genom skolan, och att blogga - är att skriva, något jag gjort och uppskattat ända sedan jag var liten. Trots det har jag väl i nuläget inga direkta planer på att skriva en bok, men visst är det en dröm och tanke jag fantiserat kring, och gör även nu.
Många utav de böcker jag läser utspelar sig i framtiden, och dystopi-världen har fullkomligt exploderat sedan Hungerspelen först utkom. Med bakgrund av detta skulle det vara kul att skriva en bok i den stilen, på något sätt tycks det dock vara så att jag när jag skriver, ständigt återkommer till "nutiden". I stort har jag svårt att sätta fingret på var min berättelse skulle utspela sig, och likaså om jag vänder på frågan så att den riktar sig till mig som läsare, och alltså vad jag helst läser om.
Miljön i en bok är otroligt viktig, skriver författaren dock med ett nyanserat, rikt, och varierat språk samt med inlevelse, blir de flesta miljöer vanligtvis intressanta.

Böcker jag längtar efter just nu

Helgens bokbloggsjerka på Annikas blogg, lyder som följande: Vilken/vilka böcker längtar du efter just nu - en mycket relevant fråga, då jag faktiskt längtar efter en hel del böcker, både att få läsa och köpa.
Vanligtvis kliar det riktigt i fingrarna när jag går in i en bokhandel, och oftast är det nyheterna jag suktar efter mest - trots det händer det inte allt för ofta att jag köper med mig en bok hem, och många utav de böcker jag läser lånar jag istället på biblioteket. Frågan kan därför självklart tolkas olika, de böcker som står högst upp på min "vill ha", eller "att läsa"-lista är dock dessa;

Francesca, en utav förlaget xPublishings senaste utgivningar, och den fantastiska och hyllade författarinnan Melina Marchettas andra bok att bli översatt till svenska.
Rekviem, den avslutande boken i Lauren Olivers dystopiska trilogi Delirium, en serie jag gillar otroligt mycket och som jag starkt rekommenderar!
Den femte vågen, vilken jag nämnt tidigare i det här inlägget, och som jag fortfarande (!) inte läst. Nyckeln, som utkommer i november, är också den en bok jag längtar efter att läsa, samt Låt vargarna komma av författarinnan Carol Rifka Brant - en utav höstens mest omtalade nyheter.
Slutligen verkar även Gilla Böckers höstutgivning högst intressant, med nyheter från författare som Jonathan Trooper, Lisa Bjärbo och Johanna Nilsson, samt Jenny Jägerfeld - fyra riktigt bra författare, varav tre är från Sverige. För mer information om böckerna de skrivit, klicka här.

Klichéer - vad tycker vi om de egentligen?

Med anledning av Annikas fråga på bokbloggsjerkan - Finns det någon författare som i ditt tycke kommer undan med de så förhatliga klichéerna? - tänkte jag ta upp just ämnet klichéer, för vad tycker vi egentligen om de?

För att förtydliga frågan en aning, kan jag börja berätta att en kliché ursprungligen kommer från franskans clicher, och betyder att "avbilda", eller "avbilda i en formbar massa". 

I språket är en kliché ett uttryck för när något använts så mycket att det slitits ut, och ordens innebörd i viss mån förlorat sin betydelse. Vidare har de en liknande betydelse i böcker och filmer, med den skillnaden att uttrycket bytts mot en handling eller händelse. 

Mitt svar är helt beroende av om frågan betonar klichéer som i nötta och slitna uttryck, eller klichéer som i ständigt upprepade handlingar och händelser.

Gäller förstnämnda har jag faktiskt inget rakt svar, vanligtvis fäster jag ingen större uppmärksamhet vid språkliga klichéer i böcker över huvud taget, utan i sådant fall mer på författarens språk som en helhet. Faktum är också att trots att klichéer kan vara uttröttande, hjälper de ofta (både omedvetet och inte) språket att få flyt - och används de i passande situationer samt med variation kan dessa både stödja och lyfta en text.

Menas med klichéer dock ständigt upprepade handlingar och händelser, är dessa något jag ofta ser annorlunda på. Självklart beror det även här på omständigheterna och hur författaren skriver som en helhet, men klyschiga handlingar retar mig vanligen mer än språkliga. 

Slutligen kan jag inte på rakt på sak säga att det finns någon författare som kommer undan med att skriva klichéer, varken språkligt och bildligt. Hur jag uppfattar en bok eller text beror allt som allt, som sagt, oftast på helheten, såsom variation, val av uttryck, med mera. Vad tycker och tänker ni om helgens fråga, samt klichéer?

Vad läser jag just nu?

Nu är jag åter hemma igen efter en vecka som bortrest, och detta betyder att strömmen av inlägg kommer att återgå till det vanliga.
Idag tänkte jag svara på bokbloggsjerkans fråga, vilken denna helg lyder såhär; Vad läser du just nu?

Just nu råkar jag vara i läget mellan att ha avslutat en bok och att börja på en ny, dock har jag både tänkt och lite smått börjat läsa boken Det sista vi har är våra kroppar av Bob Hansson - så denna får bli svaret på frågan. Omslagstexten beskriver i kort som följer:

"En israelisk militär. En svensk fredsaktivist. En konflikt som inte verkar ha någon lösning och ett förhållande som går mot sitt obevekliga crescendo.
Det är grundförutsättningarna i det ödesdrama som utspelas mitt i en av vår tids mest förödande konflikter. Och i detta utkämpar Maria och Isra en egen kamp om kärleken. En kärlek som i likhet med alla andra tvingas söka sina egna svar."

Bokbloggsjerka

Annika, på bloggen "Annikas Litteratur-och Kulturblogg", håller varje helg - fredag till måndag - i något som kallas Bokbloggsjerka. Jerkan (ett ord som är ungefär synonymt med "hoppande") går ut på att du som driver en bokblogg och är genuint intresserad av böcker, kan ställa upp och svara på en fråga ställd av Annika. Klar med detta lämnar du sedan en kommentar med just ditt inlägg om jerkan på Annikas blogg - och kan på så sätt få kontakt med eller nys om andra/s bloggar. En riktigt kul idé! 

Veckans fråga lyder: Ge exempel på författare som verkligen vet hur man skapar intressanta karaktärer.

För mig är en intressant karaktär något som för tankarna till en karaktär som jag minns långt efter att jag läst ut boken. Därför måste jag säga; JK Rowling, en författarinna som med sina Harry Potter böcker skapat ett flertal minnesvärda och intressanta karaktärer. Emily Brontë, för finns det ett par så komplexa, men ack så vackra personer som i Svindlande Höjder. John Green, författaren bakom min personliga favorit The Fault in Our Stars. Jandy Nelson och Jonas Gardell. N.H Kleinbaum med karaktärerna i Dead Poets Society, samt Jonathan Safran Foer med boken Extremely Loud and Incredibly Close.