Intervju med Johanna Lindbäck

Häromdagen var Johanna Lindbäck på författarbesök i skolan, och samlade i grupp ställde vi frågor och samtalade med henne, något som var riktigt kul. Vidare fick jag även chansen att "intervjua" henne själv lite kort, och därmed få svar på de egna frågor jag hade till henne!

Skrivna böcker: En liten chock, Min typ brorsa, Tänk om det där är jag, Saker som aldrig händer, Välkommen hem, Som om jag frågat, Vi måste sluta ses på det här sättet (tillsammans med Lisa Bjärbo), samt Lite ihop.

Är aktiv som: Läsambassadör, på skolföreläsningar, samt bloggarna Bokhora och en egen privat blogg.

- Vad väckte ditt intresse för böcker, och när började du läsa? Är första frågan ut, och som svar berättar Johanna att hon, sedan hon började första klass, uppskattat att både läsa och skriva - något hon också alltid blivit uppmuntrad att göra, och därav det stora intresset.
Vidare svarar hon också att den första läsupplevelse som riktigt fick henne att uppskatta böcker när hon läste Ronja Rövardotter, en bok som fick lusten efter mer att komma krypande.

På frågan - Alla har vi en läsupplevelse som tog en med storm, vilken är din? Svarar hon med att säga Jellicoe Road, och berättar också att en del av de intryck hon tog in under läsningen av boken, senare gav inspiration och uttryck i texten till sin bok Välkommen hem. Hon berättar också att det är Jellicoe Road som, bland många andra, är en utav hennes absoluta favoritböcker - och menar att hon oftast är öppen för att läsa i stort sett allt, förutom litteratur ur fantasy och sciene-ficton-genren.

Johanna pratar också om hur hon kom in på att skriva ungdomsböcker, något som hände av en slump, och som hon idag är glad över - enligt henne är tonåren en intressant ålder att skriva om, då det händer mycket i ens liv, och man ofta utvecklas som person. Angående hur mycket av hennes egna personlighetsdrag och erfarenheter som uttrycks i hennes texter, svarar hon att det faktiskt är mer än man tror, om än ofta ganska dolt för utomstående. Många gånger är det med andra ord detaljerna som lyser igenom, som att karaktären äter mat, läser böcker och ser på filmer hon själv uppskattar och gillar.

Jag frågar även om hur hennes relation till sina karaktärer ser ut, något hon svarar på genom att säga att för henne existerar de nästan på riktigt, något som inte är så konstigt med tanke på hur lång tid man ofta spenderar med en bok och dess innehåll. Vidare undrar jag även om hur det var att skriva en bok (Vi måste sluta ses på det här sättet) med en annan författare (Lisa Bjärbo), och hon berättar att om alla visste hur kul det var att skriva tillsammans med någon istället för själv, så skulle författarduetter förekomma om vartannat. Att överhuvudtaget samarbeta och skapa en bok och dess karaktärer tillsammans beskriver hon som riktigt roligt, och poängterar hur bra det kändes.

Slutligen säger Johanna, som sitt bästa skrivtips, att planering - hur tråkigt det än må vara - är riktigt viktigt, och att man ska tänka på att binda samman olika stycken och idéer med trådar, hon tillägger också att dramatiska kurvor är avgörande för en boks spänning och intrig.