Jag har kommit till den punkt i mitt bloggande, där jag inte riktigt vet längre vad jag vill få ut av det. Bortsett från det självklara - med andra ord, mitt stora intresse för böcker och att skriva, samt viljan att nå ut med det - känns det som att jag halvt tappat bort meningen med den här bokbloggen. Jag vill ju skriva för att jag älskar att skriva, jag vill läsa för att det är så otroligt betydelsefullt för mig, och jag vill kunna vara ärlig. Jag vill skriva vad jag tycker, vad jag känner, jag vill utvecklas. Och därför tror jag att jag måste omvärdera min uppgift här.
Mina ord är i allra högsta grad jag, de är vad jag tror på, vad jag står för, vad jag känner - med orden formar jag mig själv. Med orden kommer delar av mig alltid att finnas kvar.
Vad jag menar är alltså inte att jag vill, eller ska, sluta blogga om böcker, tvärtom. Vad jag syftar på är att jag vill att det jag skriver här ska vara jag. Att ni ska få läsa texter av mig, att ni ska känna att det är jag som står bakom orden. Kanske måste jag därför ifrågasätta mer, tänka efter och få lite perspektiv - för är bloggen en hög prioritering, och säger jag verkligen vad jag tycker?
Ja, och nej på de punkterna. Det är läskigt och svårt att vara ärlig, faktiskt. Det är svårt att skriva fullt ut, att sätta sin prägel på orden, att rista de inom sig. Istället gömmer man sig lätt bakom meningar som inte säger så mycket. Jag vet inte riktigt vem jag är här, är inte säker på att det är jag. Och för att jag ska kunna få ut det jag vill av skrivandet - både för er, och mig själv - måste jag omvärdera. Bloggen kommer kanske alltså inte enbart att handla om böcker, utan andra delar av min vardag, och mitt skrivande. Det var mest det jag ville säga. Det var det jag ville erkänna.
Här har ni mig och mina ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Är det något du undrar, vill du tipsa mig - eller kanske själv fråga om råd?
Känn dig fri och berättigad att fråga på, och så svarar jag i en kommentar på inlägget eller din egna blogg (länka)!