Recension av Maze Runner - I dödens labyrint

För några veckor sedan fick jag hem Maze Runner - I dödens labyrint som recensionsexemplar av Semic förlag (tack!). Filmen har premiär den 19 september - trailer finns HÄR - och det är kul att ha läst boken innan filmatiseringen släpps. Dessutom pratade vi om att ha den som ”att läsa”-bok i min bokklubb, så det var ju passande! Nedan följer en recension:

När Thomas vaknar upp befinner han sig i en mörk hiss påväg uppåt, och så fort dörrarna öppnas möts han av en grupp tonårspojkar samlade kring honom.      

Pojkarna välkomnar honom till Gläntan, en stor grässlätt omringad av fyra väldiga murar med var sin dörr. 

Thomas kan inte för sitt liv förstå var han har hamnat, och han inser snabbt att ingen av pojkarna har någon vettig förklaring. De, liksom han, minns ingenting från sina tidigare liv, förutom sina namn. 

Istället vet de att dörrarna till muren är början på en labyrint, och vägen in öppnas varje morgon, och stängs varje kväll. 

Dagtid är labyrinten tillsynes ofarlig, men natten är fylld av faror och när dörrarna stängts börjar väggarna röra på sig. I två år har gläntingarna därför skickat ut löpare för att försöka kartlägga den, men förgäves. 

Dagarna i Gläntan har alltid varit sig lika, men en tid efter att Thomas anlänt börjar saker och ting förändras, och en dag skickas Teresa dit. Teresa är den första tjej som någonsin kommit, och det verkar som att Thomas känner henne. Frågorna hopar sig och svaren är precis utom räckhåll.

Varför förändras saker i labyrinten och är Teresa ett tecken? Varför minns Thomas saker, och framförallt; hur ska de ta sig ut?

Jag har velat läsa Maze Runner - I dödens labyrint länge, och boken var riktigt bra! Handlingen tar fart redan under de första sidorna, och håller sedan ett högt tempo under hela boken. Hela idén bakom labyrinten är komplex, men man får en god bild av den och jag gillar starkt hur hela Maze Runner-världen är uppbyggd! 

Tyvärr var språket/översättningen ganska dåligt, något som drog ner boken, och den levde inte upp till mina förväntingar. Maze Runner är dock, i övrigt, både spännande och väl uppbyggd - och cliffhangern i slutet av boken var riktigt spännande (och förvirrande). 

Ska ge uppföljaren The scorch trials en chans - denna gången på engelska - om inte för språkets skull, som för att faktiskt få se vad som hända skall!