Paris, chérie - så där säger folk alltså

Vardagen i Stockholm är för sjuttonåriga Alva enbart besvärlig och trist, inte bara för att gymnasiet hon går på är grått och betong-aktigt, utan också för att det hemma väntar en alkoholiserad pappa och en mamma som inte alltid är närvarande. Så en dag när Alva sitter på tunnelbanan, kommer en kvinna fram och hävdar att hon borde bli modell och räcker henne ett visitkort - plötsligt blir världen lite ljusare, och hon bestämmer sig snabbt för att byta allt vad Sverige heter mot en sommar i Paris.

Storstaden visar sig, föga förvånande, bjuda på oväntade överraskingar och snart får Alva lära sig att kärlek och vänskap kan vara både nervkittlande och förödande, inte allra minst när hon träffar på Sebastien och Olga.
För en stund tycks allt perfekt och idylliskt, men efter inte allt för lång tid i mode-världen börjar Alva inse att bakom glamouren gömmer sig ofta något djupare och mörkare, och att man för att ta sig någonstans ibland måste välja.

Det är en konst att lyckas blanda in humor med allvar, de allra mest triviala ämnen med kärlek och vänskap, och yta med identitet. En brokig blandning ämnen, kan tyckas - men faktum är att vävs dessa ämnen ihop på rätt sätt så fungerar det utmärkt, för trots fåfängan och rivaliteten som nämns är Paris, chérie mycket mer än så.
Finstilt skildrar boken en berättelse om ungdom och förälskelse, storstaden och om att växa - men även om hur man ibland kan vilja vara både hemma och borta, och hur världen faktiskt inte alltid ser ut som man tänkt sig. En härlig sommarbok jag rekommenderar!